Det Europeiska Healthy Cities-nätverket bildades 1988. Det har nu över 100 städer och regioner som enskilda medlemmar samt ett 30-tal nationella nätverk.

Healthy Cities (HC) formades utifrån ett mycket brett synsätt på folkhälsa och dess bestämningsfaktorer. Detta inbegriper även aspekter utifrån ett ekologiskt perspektiv på hållbar utveckling men HC nätverkets starka inspel handlar om de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.

Arbetet sker i faser om 4-5 år. Nu pågår Fas VI som har ett starkt fokus på WHO:s nya strategi Health 2020, vilket innebär en fokusering på styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och utveckling av det breda arbetet med folkhälsa och social hållbarhet. Varje fas innehåller ett antal utvecklingsområden som nätverket gemensamt tar sig an utifrån de enskilda ländernas och städernas förutsättningar.

Under de olika utvecklingsområdena finns arbetsgrupper där de deltar som vill ligga före med utveckling av metoder och kunskap. Healthy Cities i Sverige deltar i tre av fyra arbetsgrupper:

Hälsosam stadsplanering och utformning, Jämlik och rättvis hälsa samt Hälsosamt Åldrande.

Vårt svenska nätverk bildades 2004 och sedan 2009 har vi vuxit alltmer i storlek. 

Hjärtat i Healthy Cities:

  • Åtgärder för att hantera de faktorer som påverkar jämlika förutsättningar för god hälsa och en hållbar samhällsutveckling.
  • Åtgärder för att ständigt placera folkhälsofrågor och sociala hållbarhetsfrågor på städernas sociala och politiska agenda.
  • Åtgärder för att skapa ”rätt ”ledarskap och en integrerad planering i våra städer.

Tre fundament för Healthy Cities:

  1. Den lokala och regionala nivån, staden/kommunen/ regionen som ”verkstad” för internationella, nationella och regionala strategier och målsättningar.
  2. Medborgarna som utgångspunkt.
  3. Den lokala nivån som framtidsverkstad och påtryckare på nationell nivå med forskning och praktik i samspel.
 

Comments are closed.

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.