Den 21–22 oktober 2026 samlades politiker och tjänstepersoner från Healthy Cities Sveriges medlemskommuner och regioner i Stockholm för årets höstmöte med temat ”Healthy Cities framåt – från lärdomar till nya fokusområden”. Under två dagar riktades fokus mot hur kommuner och regioner kan fortsätta utveckla arbetet för social hållbarhet, god och jämlik hälsa utifrån både tidigare erfarenheter och framtida utmaningar.

Den första konferensdagen tog sin utgångspunkt i dagens folkhälsoutmaningar och de förutsättningar som krävs för att lyckas med ett långsiktigt arbete för bättre hälsa. Deltagarna fick ta del av internationella perspektiv genom Chris Brown, chef för WHO:s europeiska kontor för investeringar i hälsa och utveckling, som belyste gemensamma insatser för ett samhälle präglat av välbefinnande.

Johanna Linnarsson, tidigare koordinator för Healthy Cities Sverige, sammanfattade aktiviteter och lärdomar från de senaste åren inom nätverket. Deltagarna fick även fördjupa sig i tvärsektoriell styrning och samordning av folkhälsoarbete genom ett inspel från Albin Algotsson, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet. Nätverkets nya koordinator, Emma Hjälte, presenterade prioriterade fokusområden för Healthy Cities Sveriges arbete under den kommande programperioden 2026–2030, med avstamp i strategiska områden från WHO och behov som lyfts av svenska medlemmar.

Den andra dagen riktades blicken framåt mot två centrala områden för kommande år: välbefinnandeekonomi och social hållbarhet i krisberedskap. Deltagarna fick ta del av forskning och nordiska erfarenheter kring wellbeing economy genom Kristin Solhaug Naess från NTNU WellFare, som belyste kommunernas roll i utvecklingen av en ekonomi som sätter människors välbefinnande i centrum. Perspektivet kompletterades av Mats Helander, ordförande för WEAll Sweden, som gav en överblick och beskrivning av välbefinnandeekonomi i Sverige.

Det andra temat handlade om betydelsen av att stärka samhällets motståndskraft genom social hållbarhet. Ida Texell, tidigare kommundirektör i Upplands-Bro kommun, lyfte varför människor, delaktighet och tillit måste stå i centrum för framtidens beredskapsarbete. Budskapet förstärktes genom konkreta exempel från lokal och regional nivå. Deltagarna fick höra om erfarenheter från forskningsprojektet Access 2.0 i Helsingborgs stad, där tillgänglighet lyfts som en viktig del av samhällsberedskapen, samt om Region Östergötlands arbete med utbildningskonceptet Train the Trainer för att stärka hemberedskap ihop med civilsamhället.

Genom föreläsningar och dialoger präglades höstmötet av en vilja att tillsammans utveckla arbetet för ett hälsofrämjande samhälle. Samtalen visade tydligt att frågor om social hållbarhet, välbefinnande och beredskap hänger nära samman, och att kommuner och regioner har en avgörande roll i att omsätta dessa perspektiv i praktiken.